Aktivitetskravsreformen

Här kan du följa våra aktiviteter kopplade till kopplade till aktivitetskravsreformen.

Aktivitetskravsreformen innebär att personer som har försörjningsstöd ska delta i arbetslivsinriktade, kompetenshöjande eller samhällsnyttiga aktiviteter. Reformen syftar till att stärka individens möjligheter till egen försörjning och till en mer aktiv och sammanhållen väg mot arbete eller studier.

Kommunerna ansvarar för att bedöma individens behov och förutsättningar samt för att erbjuda, samordna och följa upp relevanta aktiviteter. Insatserna ska vara individuellt anpassade och utformas så att de både ställer krav och ger stöd, i syfte att underlätta individens etablering på arbetsmarknaden eller i studier.

Exempel på aktiviteter som kommunerna kan erbjuda:

aktiviteter i syfte att öka individens förmåga att arbeta, studera eller delta i andra insatser
aktiviteter som stärker individens språkliga förutsättningar för arbete, studier eller andra insatser
aktiviteter som förbättrar individens förutsättningar att söka arbete, till exempel stöd i jobbsökande, CV och intervjuträning
arbetsplatsförlagda aktiviteter som ger praktisk arbetslivserfarenhet och stärker arbetsförmågan

Genom KUB- och FYR-modellerna erbjuder Validering Väst ett strukturerat arbetssätt som stärker och kvalitetssäkrar insatserna. Modellerna kan användas för att tydliggöra stegförflyttning mot arbete eller studier, genom att koppla individens kompetens till arbetsmarknadens krav.

Läs mer om KUB- och FYR-modellerna här.

Anna Lindeblad är ansvarig för arbetet med aktivitetskravsreformen. Kontakta henne gärna om du har frågor.

SKR:s Idékonferens 2026: Från bidrag till jobb

Regeringens reformer presenterades, med aktivitetskrav, jobbpremie och tydligare uppföljning som centrala verktyg för att motverka långvarigt bistånd och ta tillvara individers arbetsförmåga.

Kommunernas ansvar betonades tydligt, både när det gäller att erbjuda individuellt anpassade aktiviteter och att säkerställa rättssäker handläggning i samverkan med Arbetsförmedlingen, regioner och andra aktörer.

Flera kommunexempel visade att tydliga strukturer, gemensam kultur, nära samverkan med arbetsgivare och ett konsekvent försörjningsfokus ger konkreta resultat i form av minskat bistånd och fler i arbete.

Socialstyrelsen, SKR, Sobona och kommunala bolag beskrev också vilket stöd som byggs upp inför lagens iinförande samt hur validering och kompetensförsörjning kan skapa hållbara insteg på arbetsmarknaden.

Min reflektion är att konferensen tydligt visade att aktivitetskravet inte främst handlar om kontroll, utan om ett förhållningssätt där tillit, struktur och samarbete kan göra verklig skillnad för både individ och samhälle – men att det samtidigt kräver mod, resurser och ett gemensamt ansvar för att lyckas i praktiken.

Stenungsund och Tjörn mobiliserar inför aktivitetskravet

Tillsammans med Enas Fahmee, Enhetschef på Arbetsmarknadsenheten och Enheten för Nyanlända och arbetsmarknadskonsulenter i Stenungsunds kommun och Tjörns Kommun genomförde vi nyligen en workshop. Syftet vara att identifiera aktiviteter som kan utvecklas med hjälp av KUB eller FYR- modellen för att erbjuda deltagarna en strukturerad och kvalitetssäkrad praktik.