Etiska principer och förhållningssätt
Innan valideringsprocessen startar är det av stor vikt att samtliga involverade är insatta i etiska principer och förhållningssätt.
All validering och allt lärande innefattar värderingar och etiska ställningstaganden. Etiska principer beskriver vilka attityder samt vilket ansvar och förhållningssätt som valideringen förutsätter. För att skapa goda förutsättningar för och respektera individen och övriga involverade krävs etisk medvetenhet i valideringsprocessen som bygger på följande principer:
- Det är den sökandes kunnande i relation till lärandemålen som är i fokus. När, var och hur kunnandet har utvecklats ska inte påverka utfallet av valideringen.
- Lärandemål bör utformas så att de är oberoende av när, var och hur kunnandet utveckla(t)s.
- Validering ska vara frivilligt. Det är den sökande som avgör om hen ska ansöka om och delta i validering.
- Information och vägledning till sökande om
- valideringens olika steg. Detta innebär även vägledning så att den sökande kan göra ett väl grundat val att ansöka om validering eller ej,
- behörighetskrav och kursmål som bedömningen utgår ifrån,
- resultatet av valideringen och dess konsekvenser.
- valideringens olika steg. Detta innebär även vägledning så att den sökande kan göra ett väl grundat val att ansöka om validering eller ej,
- Valideringsprocessen ska innebära en strävan efter en jämlik relation mellan de som utformar och genomför valideringen och den sökande. Respekt ska visas för det kunnande som den sökande har, oberoende av om valideringen visar att lärandemålen har uppnåtts eller ej. Alla tjänstemän i valideringsprocessen ska vara medvetna om vad deras roll innebär i termer av myndighetsutövande.
- Återkoppling av valideringsresultat ska lägga fokus på vilket kunnande den enskilde faktiskt visat prov på. Återkopplingen ska även ge information om och förståelse för vilken ytterligare kunskap som behöver utvecklas för att uppnå lärandemålen.